S?llan har jag l?mnat Tibble med s? f?ga gl?dje. Jag visste, att jag skulle f? en tid af oro och sm? besv?r, hj?rtetomhet och torka. Men jag hade fattat mitt beslut; jag gick att fullg?ra en plikt mot mig sj?lf.
I hufvudstaden tr?ffade jag Knut Herman, som ber?ttade, att Ivar M?rcke icke rest p? morgonen, som tidningarna uppgifvit, utan skulle r